Bild: Mats Söderström
I moderna markkartor eller på N-Sensorkartor kan närings- och kalkbehov beräknas i ett fint rutnät över hela fältet. Man får då en behovsberäkning som varierar kontinuerligt över hela fältet. Principen är densamma som den som beskrivits tidigare, men med hjälp av ett datorprogram beräknas behovet av kalk, växtnäring eller växtskyddsmedel för varje plats på fältet. Ofta görs detta i ett rutnät som täcker hela fältet. Varje ruta är normalt i storleksordningen 20x20 m.
De flesta flytgödselspridare kan idag utrustas med elektronisk styrning av mängden. Till den elektroniska styrmodulen kan det i sin tur kopplas en GPS-datamodul som kan hantera kartmaterialet och GPS-informationen. Med dessa spridare är det alltså möjligt att variera flytgödselgivan efter markkartan och därigenom undvika en överdosering av fosfor på delar av fältet och istället anpassa givan så att fältdelar med fosforbehov får en större giva. På så sätt minskas läckagerisken och tillväxten förbättras. Sprider man flytgödsel efter fosforbehovet från markkartan så måste man komplettera med olika mängd kväve i fältet. Det kan man göra med en ”omvänd fosforkarta” som underlag - där man gav en lägre flytgödselgiva lägger man mer kväve och tvärtom. Man kan också använda N-Sensor som läser grödans aktuella kvävebehov.