Fjärranalys innebär att ett prov kan studeras och analyseras utan att det förstörs, vidrörs eller att något måste tillsättas för att analysen ska kunna genomföras. Ordet fjärranalys antyder att mätningen görs på långt håll, men kan i princip innebära mätningar också på mycket korta avstånd. Ofta är det ljus man mäter – antingen i olika våglängdsspektra eller genom analys av hela bilden - bildanalys, men det kan också vara konduktivitet (se EM38, Veris), radioaktiva isotoper (se Mullvaden) mm. Sensorn kan hållas i handen - NIR analys (Nära infraröd reflektans) på lab - eller sitta på exempelvis en traktor, flygplan eller satellit. Den största fördelen med fjärranalys är att man får många analyser till låg kostnad, lite beredning av provet och att provet finns kvar efter utförd analys.

Ljus - klorofyll - kvävebehov
Att vi ser något beror på att våra ögon uppfattar det ljus som reflekteras från ytan.  Färgen på ljuset beror på vilka våglängder som absorberas respektive reflekteras av materialet. En vit yta reflekterar ljus av alla våglängder, medan en svart absorberar huvuddelen av ljuset. Att växter är gröna beror på att vissa våglängder absorberas av klorofyllet vid fotosyntesen – mest blått och rött ljus, medan det gröna huvudsakligen reflekteras.

När en stråsädesplanta växer använder den huvuddelen av kvävet till att bilda klorofyll – ju mer kväve den innehåller desto grönare blir plantan och vid blomning har ca 2/3 av det totala kväveupptaget redan skett. Kvävet från klorofyllet kan sedan omfördelas i plantan från klorofyll till kärna.

Genom att mäta reflektansen av ljus från en gröda mäter man indirekt kväveinnehållet i grödan. Yara N-sensor mäter det reflekterade ljuset, räknar fram ett index och omvandlar det till ett kvävebehov – som samtidigt kan åtgärdas i samma körning.